Jag kämpar för att infarterna ska få sitta kvar, totalt fokus på det! Lyckas jag ha koll på händerna, så hittar han en slang med tårna och drar allt han kan medan han skruvar sig för att komma loss. Av min frukost lyckades jag på 2 h 20 min bre och äta en macka.
Morfindosen halverades på förmiddagen, och han fick Alvedon och Klonidin för att kompensera.
Om man väger 11 kg ska man få i sig drygt 800 ml vätska per dygn. Förra dygnet fixade vi det, men hittills idag har det varit trögt. Om det inte går måste vi få tillbaka näringsdroppet, och nu ser vi mest fram emot att slippa alla slangar så att man kan röra sig lite mer. En av infarterna sitter på foten så att man trampar på den om man går. Det är dumt, men å andra sidan gick den infarten att sätta på första försöket. Medicinen är nu flytande också. Det går bra med lite, men efter 4 ml är resten superäckligt, och vi är tillbaka i 'hålla fast' läget. Det är inte populärt.
Morfinet stängdes av på eftermiddagen. Infarten fick sitta kvar så att vi kan koppla in det igen om det behövs, men vi bad dem ta bort slangarna så att vi kom loss från droppstället.
Vi gick ut i friska luften en sväng. Funderar på om intrycken är annorlunda nu, med rör i öronen och blockerat mellan mun och näsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar