Logopedbesök

Oskar har fyllt tre, och vi har varit hos logopeden. Det är 1 år och 10 mån sedan gomoperationen, och över ett år sedan vi träffade logopeden senast. Oskar pratar jättemycket. Vi förstår vad han säger (för det mesta), och det gör de på dagis också, trots att det finns ljud som han inte säger än.
Det finns en risk att gommen blir för kort bak, mot svalget liksom, när man har fixat till en gomspalt. Det märker man då på att det inte går att få ljuden som formas längst bak i gommen tydliga och starka; det är g, k och ng. Detta går att korrigera med en till operation, som gör att man kan "täta till". Oskars gom räcker bra, hans g:n och k:n är tydliga.
Han säger också p och b, men det blir inte så starka ljud. T och d blir inte heller så starka, och ibland byter han liksom ut d mot g. Morbror får till exempel heta Ganel istället för Daniel när det är bråttom. F och v har vi sällan hört, och s är svårt (men det tycker ju 8-åriga storasyster också). Saft låter mer som Haht.
På Karolinska bläddrade vi igenom Svante-boken, massor av sidor som Oskar faktiskt sa vad det var på, och blev inspelad.Det är ju kvar ett hål i Oskars gom, ungefär där man sätter tungan när man säger ett tjockt "l". Jag tror att det blir ungefär där jag har markerat med rött. (Jag tror i och för sig att väggen mellan "gomtaket" och "näsgolvet" är tunnare på Oskar än vad det ser ut som på bilden, men jag tycker ändå att bilden är bra för att förstå vilka ljud som blir svåra.) Troligtvis är det det som gör att ljuden som ligger framför hålet blir svaga, eftersom luften pyser upp i näsan.
Efter sommaren ska vi träffa logoped och kirurg och bestämma hur/när vi ska åtgärda hålet (fisteln).