Jag tror att jag var på MVC kanske 6 gånger under hela graviditeten. Dels kände jag mig väl ganska rutinerad efter 2 barn, dels blev det ju några extra ultraljud där man såg att bebisen levde och kunde mäta direkt.
Mot slutet skulle vi i alla fall skriva ihop om det var något särskilt som jag ville meddela förlossningen, om smärtlindring eller vad det nu kan vara. Nu hade ju mina två andra förlossningar gått både snabbt och lätt med bara lustgas, så det kändes inte som att det var så noga. Någon liten oro över att ha hört att 'tredje förlossningen brukar vara helt annorlunda'. (Fast det var den egentligen inte). Och att själva vetskapen om spalten på något vis skulle hämma motivationen att föda när själva stunden kom. (Det fanns inget sånt). Det enda som jag var orolig för, var egentligen att få en knäpp reaktion från barnmorskan precis när bebisen kom ut. Därför ville jag att det skulle vara jättetydligt att bebisen har spalt, så att all personal på förlossningen skulle veta om det från början. Kontaktuppgifter till LKG-teamet skulle enl uppgift finnas på alla förlossningar (det gjorde det inte, inte lätt till hands i alla fall).
På alla kontroller på MVC när vi mätte magen och lyssnade var allt bara bra. Bebisen var jätteaktiv, och reagerade när man klämde på magen. Hjärtfrekvensen varierade precis som man vill. Järnvärdet var förstås lågt, men det brukar det ju vara. Huvudet var neråt ganska tidigt, men hade inte fixerats vid någon MVC-kontroll. Det var visst inte så ovanligt för omföderskor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar