
Vi åkte till Huddinge den 3 april för att prova ut näskrok. Micke följde med, ifall det skulle bli för jobbigt för mig. Inte helt osannolikt, med tanke på hur ledsen jag varit dagarna innan. Men det gick bra, trots att det var tandläkare vi hade att göra med ;-).
Jag hade som vanligt surfat lite och hittat bilder på näskrokar, och det såg så himla jobbigt ut. Stackars små människor som ska behöva ha sån i näsan. Men om någon i samma situation surfar hit, så vill jag bara säga att det är inte så farligt. Jag provade kroken själv, och det känns ungefär som att hålla upp näsvingen lite lätt med ett finger. Prova. Det gör inte ont.
Kroken specialgörs för spaltbarn, den är gjord av ståltråd (typ) klädd med silikon. Tejpen är en kirurgspecialare som inte går att få tag i, vi fick någon halvmeter av kontaktsköterskan. Det som var bra med den var att den har nästan som post-it lim, och är lätt att ta bort utan att hela huden följer med, men sitter ändå hyfsat bra fast. Lite pyssligt, man får klippa lagom stora bitar till kroken dock. Och den sitter ju inte SÅ bra, det är himla lätt att den gnos av t.ex. när man bär barnet mot sig och han vänder på huvudet. Inte sitter den särskilt hårt i näsan heller, en magisk gest med armen och så har bebisen liksom fixat bort den så den dinglar i tejpen.

På bilden nedanför har Oskar precis fått kroken dittejpad av tandläkaren. Jag fotade med mobilen för att komma ihåg hur den skulle sitta. Oskar sov, och vaknade inte när kroken monterades. Sedan fick han en tjep över överläppen också, som skulle hålla ihop spalten. I ärlighetens namn har vi inte tejpat så alls nästan. Det dröjde kanske tio minuter innan den blivit så dreggelblöt att den lossnade i ena sidan, och sedan kändes det lite obehagligt att han skulle ha en tejp som lätt skulle kunna åka in i munnen. Så det fick vara, trots att det förmodligen hade varit bra för träningen av ringmuskeln omkring munnen.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar